་་་ཐཱ, J mot hennes plan. Hon är vid periphe- att detta står i en alldeles ögonblicklig FATTONS FATTON har äfven i England erhållit förbätt-patent på en förbättring vid chronomechrono-trar, hvarigenom observations momentet på meter. dessa angifves utan hinder för secund-visarens fortgående rörelse **). HARDYS En ny af HARDY (i London) uppfunPendel-nen inrättning i pendel-ur är mycket beur. römd ***). -Pendel-linsen utgöres der af en qvicksilfvers-column af 8 tums högd och 2 tums tverlinie, hvarigenom hela den fordna sammansatta compensations tillställningen undvikes. och Geo- CAREZZINI (i Piedmontese) har invencentr. terat, tvenne runda taflor, som han kallar helioc. den geocentriska och heliocentriska, med taflor hvilkas tillhjelp man, utan någon matheCAREZ- matisk kunskap, kan till alla delar få be af ZINI. grepp om stjernornas lopp och phenomenerna på himmelen, eller upplösa åtskilliga problemer, rörande sol, måne, planeter fixstjernor, förmörkelser &c.; inom några minuter bestämma middags-linien; få veta timmen om natten utan klocka och under resor aldrig misstaga sig om norr سنة :) Annales de Chemie et de Physique 1821, Dec. strecket *). Skada att uppfinnaren, genom en fullständig beskrifning på sina enkla observations-methoder, ej ännu lärt oss begagna detta verkeligen nya slag af astronomiska taflor. observa Ett nytt observatorium är, på Ami Nya ral GREIGS föranstalltande, byggt i Nicola-torier i jew vid Svarta Hafvet (46°58′30′′ norr om Nicolaeqvator och 158 45" öster om Paris) hvil-Sidney. ket kommer att förses med instrumenter från München. Astronomen är KNORRE från Dorpt. Också RÜMKER har flyttat till Sidney på Ulimaroa, för att från det der nyligen anlagda observatorium arbeta till astronomiens framsteg under 34 graders sydlig latitud och 109 longitud öster om Greenwich *). jew och och SCHELS död. Tillika med sina framsteg upptecknar DELAK sluteligen astronomien äfven sina förluster, BRES och hennes minnesgoda tacksamhet glöm HERmer aldrig de bortgångnes namn, som bidragit til glansen af hennes egen ära. DELAMBRE, född d. 19 Sept. 1749, dog den 19 Aug. 1822, och HERSCHEL, född den 15 Nov. 1738, följde honom den 27 i samma månad. Den förre afmätte jorden och den sednare upptäckte vår yttersta planet med dess mån-system: hade de ej mera uträttat under sin lefnad, så vore redan detta nog för deras förevigande i astronomiens häfder. *) Phil. Mag. Vol. LVII. **) Astron. Jahrb, 1824, p. 248 och 1825 p. 203. Nya Böcker. Inländska. FRÖBERG, J. P., Utkast till Läran om Grunderna för Tidräkningen, Westeräs, 8:0. KJELLIN, C. E., Försök till en Elementar Lärobok i Astronomien, innehållande, jemte Inledning till Läran om Globerna, en korrt underrättelse om Verldssystemet, samt Anvisning att lära känna Stjernorna, med 3 Plancher, Stockholm, 8:0. KÄRLER, L. Á., Naturens Under, Försök till en populär framställning af Stjernkunnighetens och Naturvetenskapernas Resultater i deras sammanhang, 2 delar, med 1 Jord- och 2:ne Mân-cartor, Stockholm, 8:0. - Öfversättarens afsigt är här i betydlig män förfelad, så framť den endast varit, att med ett dugligt arbeterikta vår vetenskapliga litteratur. LAGERHJELM, P., AF FORSELLES, J. H. och KALLSTENIUS, G. S Hydrauliska Försök, anställda vid Fahlu Grufva, åren 1811-1815, Andra (och sista) Delen, på Bruks-Societetens bekostnad, Stockholm 8:0. Första Delen utkom 1818. Man bör hoppas, att den aktningsvärda Societet, hvars frikostighet skänkt oss dessa försök, äfven måtte, genom besörjandet af deras öfversättning, lemna utländska författare i samma vigtiga ämne tillfälle, att lära känna och begagna ett arbete, hvilket i alla afseenden kan täfla med deras och genom sitt vetenskapliga värde ostridigt är ett bland de förträffligaste, som någonsin i Sverige utgifvits. SAINT-PIERRE, Bernhardin de, Forskningar uti Naturen, öfversättning af J. F. JONSSON, 3-7 Delarna, Stockholm 8:0. Ibland mycket annat kan man här lära sig, huruledes man bör forska i naturen, för att få jord-axeln ett stycke längre än eqvatorns diameter. Månne bevisnings-methoder, hvilka leda till slutsatser af dylik beskaffenhet, förtjena att i när varande tid hedras med mödan af en god öfversättning? Samlingar i allmän Physik, 1:a Delen (Fragmenter af Natur-Philosophiens och Natur- Lärans Historia, D:o af Meteorologiens) Stockholm 8:0, 1 Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingar för sistledne år, förekomma: Theoretisk undersökning om vattenstrålens contraction af F. RUDBERG, Öfverensstämmelsen mellan undersökningens resultater och de noggranna Fahlu-försöken ökar här förtroendet för theoriens påfunna formler. Mathematisk Theorie om de capillaira phenomenerna, Fortsättning, af F. RUDBERG. Försök, att förklara Indernes Verlds-åldrar. Andra och tredje Bidraget till geographiska longituds-bestämningar, af G. ВоHR. Solförmörkelsen den 7 Sept. 1820 har här gifvit longituden öster från Paris för följande 4:ra orter på den Skandinaviska Half-ön: Observatorium i Bergen . 0.33,33,5 Nicolai Klockstapel i Nyköping. Observatorium i Upsala Utländska. ARGELANDER, F. W. A., Untersuchungen über die Bahn des grossen Cometen vom Jahr 1811, Königsberg, gr. 4:0. BODE, J. F., Anleitung zur Kentniss des gestirnten Himmels, neunte sehr verb. Aufl., Berlin 8:0. ENCKE, J. F., Entfernung der Sonne von der Erde, aus dem Venus-Durchgange von 1761 hergeleitet, Gotha 8:0; ofvanföre omnämnd. FRIES, J. F., Die mathematische Naturphilosophie, nach philosophischer Methode bearbeitet, Heidelberg, 8:0. JAMIESON, Alex., A Celestial Atlas, comprising a Systematic Display of the Heavens in a Series of Thirty Maps. Illustrated by Scientific |