under serva se vid med Ba Den slags osäkerhet i det beräknade NAVIERS resultatet, som kunde uppkomma af möj- sökning ligen befarade fel i sjelfva de antecknade om obbarometer-högderna och thermometer-gra-tions fels derna, förtjenar så mycket mera en un-inflyteldersökning, som derigenom ensamt kanhögdmät. afgöras, hvilkendera bland alla de ser- ning skildta observationerna erfordrar största rom. noggranheten. I detta afseende lemnar äfven en afhandling af NAVIER tillräcklig upplysning. Med antagande af millimetres begångna fel vid hvardera barometer-högden samt 2 graders ovisshet i skilnaden mellan barometrarnas temperaturer, aflasta på messings-scala, och en lika stor i summan af luft-temperaturerna; I af ofvanstående formel, först z=5860,3 met. Factor 400 0,00345 38°... 0,00321 medium 0,00333 × 5860,3 = 19,5 approxim. z.... 5860,3 I Puissants Traité de Géodésie Tome 2, p. visa hans formler, att osäkerheten stiger till 4 metres på 50 metres skilnad mel lan stationernas högder, eller till af det hela, hvilken likväl endast uppgår till I deraf, om man med full pålitlighet kunde bestämma qvicksilfverts och scalans temperatur, hvarföre den största sorgfälligheten härpå måste användas, om man skall hoppas, att, äfven vid mindre högders afmätande, kunna komma så nära verkligheten, som den ytterliga precision i formelns numer-coëfficienter otvifvelaktigt medgifver *). *) För att lätta application af LAPLACES for mel, uteslutas vanligen de delar deraf, hvilka innefatta correction för latituden och tyngdens aftagande i verticalens riktning; men, för att ändå göra beräkningen mindre felaktig, utbytes factorn 18336 mot 18393, äfvensom coefficienten 0.004 insättes i stället för 0.00375 af det skäl som förut blifvit anfördt. Formeln bringas härigenom, med bibehållande af de förut antagna benämnintill garne, h.(1+0,00018018) Den sista factorn kan här sättas under följande form hvarest M=0,4342945; och således blir z=18393.(1+0,004v).(log. H -0,00007825.ri).......a h Nu är z en function af v, H, h, u; hvadan, om ▲v, AH, Ah, Au föreställa de små förändringar, hvilka kunna uppkomma genom misstag i bedömmandet af sanna värdena på på Ba Såsom mindre bekant bör sluteligen Vindars den anmärkningen äfven här omnämnas verkan att, då man genom ett stort antal corre-rom. nisponderande barometer-observationer sö- vellering. ker nivellera sins emellan vida aflägsna orter, så händer det ofta, att den förväntade öfverenstämmelsen i beräkningarna v, H, h, u; så kan det relativa total-felet på T Häraf inser man lätt, 1:0 att inflytelsen af H h då närmar sig till enheten, hvars logarithm icke ernås, så framt ej sådana observationer combineras, hvilka blifvit anställda vid rakt motsatta vindar. Denna lika besynnerliga som i practiken vigtiga erfarenhet har ännu ej kunnat förklaras af theorien för de atmospheriska phenomenerna **). är = 0 och 3:0 att misstag i skilnaden mellan barometrarnas observerade temperaturer verkar i samma ofördelaktiga förhålllande, som i N:o 2 redan blifvit anmärkt. När man, såsom altid bör ske, gör afseende på dilatation hos det ämne, hvaraf scalan är förfärdigad, på hvilken H, h afläsas; så måste quicksilfverts cubiska dilatation (= 0,00018018) ökas med nämnde ämnes liniära (=) hvadan coefficienten för u förändras till 0,4342945. (0,00018018+), eller blir 0,00008641 om scalan är af messing, och 0,00008505, om hon är af glas eller träd. Denna sistnämnde tyckes likväl NAVIER hafva orätt uppgifvit, ty enligt DULONGS och PETITS experimenter finnes den vara 0,00008202, och glas-sorternas olikhet kan ej förorsaka så stor skilnad. Eqvationerna II, III, IV äro ej eller, såsom jag här funnit dem, lika med NAVIERS, emedan han begått ett räknefel i sjelfva grund-eqvation (a), der han fått tecknet positivt för 0,00007825.u. -- Om man antar, att scalan vore af messing, och att Hom76, hom755 (hvaraf z blefve omkring 50m) AH=Ahom 00005, Au=2° samt Av=1°; så erhålles om u=0, I=+0,004, II=+0,00997, III=0,01003, IV-0,06029 och total-felet=0,0843, om alla particlla fel verkade åt samma led. -- Jemför Annales de Chimie et Physique 1822 Jan, **) Puissant, Traité de Topographie, d'Arpentage et de Nivellement, Paris 1820, p. 354. NETS Hvad som nu blifvit anfördt rörer, FAZTCI egentligen hjelpmedlen till den mera spe- T ciella kännedomen om jordens tillfälliga segling. jord-omojemnheter; men vi sakna ej eller nya bidrag till utrönande af hennes ytform i sin helhet betraktad. Det är bekant, att under Capitaine FREYCINETS befäl företogs en sjöresa omkring jorden, om hösten 1817, på Franska Corvetten Urania och att dess hufvudsakliga ändamål var en fullständigare undersökning af jord-figuren och jordmagnetismens phenomener. Vid återkomsten i slutet af 1820, efter en genomlupen väg af 23600 fr. mil, öfverlemnades alla Journaler, utgörande 31 qvartband, till granskning af Franska Vetenskaps Academien, hvars yttrande, meddeladt i GILBERTS Annaler för sistledne år, öfver FREYCINETS och de Sjö-Officerares arbeten som deltagit i expeditionen, lofvar i vetenskapligt afseende lika pålitliga som efterlängtade controllerande resultater, när de mångfalldiga observationernas beräknande och jemförelse med äldre uppgifter hinna fullbordas. Då det här endast var möjligt, att genom pendel-observationer utforska jord-figuren, och då absoluta pendel-längdsmätningar skulle erfordrat serskildta tillställningar, hvilkas anskaffande på obebodda och vilda kuster varit förenade med för stora och tidsödande svårigheter; så beslöt man, att genom comparations-pendel söka undvika dessa olägenheter, med iakttagande af alla nödiga försigtighets mått för pendelns orubbade form och storlek. De sjöfarande utrustades i grund häraf |